Det stormaktstida Sverige

Befälsrummet i Kronanutställningen.

Det stormaktstida Sverige

Det geografiska etablerandet av det svenska stormaktsväldet sker under loppet av 100 år. Utvecklingen kan generellt delas upp i tre skeden. 1561 knyts Baltikum till Sverige genom staden Revals införlivande. Under 1600-talets första hälft kom ytterligare delar av Baltikum och norra Tyskland att tillhöra Sverige. Slutfasen i stormaktsbyggandet sker under Karl X Gustavs regering då Skånelanden och Bohuslän blir svenskt.

Stormaktens fortlevnad hängde uteslutande på möjligheterna av extern finansiering utanför det egentliga Sverige. Svenskarnas ambitioner var att få herraväldet över Östersjön och göra innanhavet till ett mare clausum - ett stängt hav i vilket man kunde utöva kontroll. Den s k sjökanten, dvs Östersjöns omland skulle läggas under den svenska Kronan. Därmed skulle man kunna kontrollera den så inkomstbringande handeln i Östersjöområdet. För att nå målet krävdes en stark och slagkraftig flotta. Handelsvägarna gick vid denna tid till övervägande del över hav och andra vattenleder. Östersjön var således ett nödvändigt "kitt" för att hålla den svenska stormakten samman. Efter den danska krigsförklaringen 1675 fick den svenska flottan till uppgift att söka upp och tillintetgöra den danska. Sjötåget 1675 blev ett fiasko för svensk del. Man nådde ingen stridskontakt med den danska flottan, vilket ledde till suspenderingen av riksamiralen greve Gustaf Otto Stenbock. Året därpå leds flottan av den t f riksamiralen, friherre Lorentz Creutz. Creutz hade trots avsaknad av erfarenhet från sjökrig utsetts att leda flottan. Efter en mindre skärmytsling i farvattnen mellan Bornholm och Rügen beger sig den svenska flottan norrut tätt följd av den danska som fått förstärkning av en holländsk eskader.

I höjd med södra Öland gensköt fienden de nordgående svenskarna. Flottorna räknade sammanlagt ca 120 skepp med sammanlagt drygt 20 000 man ombord. Regalskeppet Svärdet, det näst största fartyget i den svenska flottan, avlossade under inledningen av slaget ett skott. Detta uppfattades på Kronan som en begäran om vändning mot fienden. Utan att besvara skottet vände Kronan mot vinden och fienden. Katastrofen var ett faktum 800 man ur den c a 850 man starka besättningen omkommer. Innan dagen var slut hade även amiralsskeppet Svärdet gått till botten med 600 man och 86 kanoner.

Regalskeppet Kronan 1981 - 2019
Kalmar läns museum

Vänligen välj språk!
Please choose language!
Bitte wählen Sie eine Sprache!

Utställningen om Regalskeppet Kronan finns på Kalmar läns museum

Vägbeskrivning